Bishop to Onion Valley – Vandrat 0 miles
Frukost på Looney Beans
Packade ihop och lämnade rummet vid 11
Betalade för att få skjuts upp till Onion Valley med Jessica. I bilen var det jag, Fireballs, Dreamcatcher, Spartan och Tinkerbell. Sinatra, Machine och Squirrel anslöt senare på kvällen
Campa på campingplatsen i Onion Valley. Det blåste kallt
Vandrat 0 miles
Vaknade tidigt. Packade ihop min ryggsäck för dagens utflykt. Jag ville att den hade hyfsade vikt så jag la in några flaskor vatten oxå.
Sinatra hämtade hos med hyrbilen kl 6:45. Vi var 6 st. Sinatra, Squirell, Fireballs, Tinkerbell, Dreamcatcher och jag. Vi körde ca 30 minuter till ett ställes om heter Toms place där vi skulle möta upp vår instruktör Calvin.
Calvin väntade där på oss. Vi hälsade och presenterade oss. Calvin hade inget Trail name, så vi föreslog Big pipe, för han hade ett ovanligt stort avgasrör på sin lilla Mitshubishi.
Calvin gav oss först muntliga instruktioner på land. Därefter fick vi träna formationer på land. Sedan blev det träning i Rock Creek.
Vi ställdes för större och större utmaningar och svårare vattenpassager hela tiden. Mycket bra träning inför vår nästa Sierra Nevada sektion.
På vägen hem stannade vi på Toms place. Ett anrikt ställe från början av 1900-talet. Det var tydligen en av dom första bensinmackarna i trakten.
Vandrat 0
Mycket skönt att sova i säng med lakan. Det har jag inte gjort på länge. Det var senast i Tehachapi.
Frukost på Looney Beans. Skönt ställe. Sinatra fixade med ”River crossing training” samt bokade hyrbil för imorgon
Gjorde min tvätt på Eastside Guesthouse. Handlade resupply på Vons. Tog det lugnt
På kvällen gick jag till Mountain Rambler Brewery och åt en Veggieburgare, pommes och en veggiepizza. Gott! Samt några öl
Bullfrog Lake – Bishop. PCT exit mile 788.5 – Vandrat 7.3 miles
Ställde klockan på 4:20 för att komma iväg kl 5 med Fireballs och Bibs som bestämt att dom skulle starta då. Jag vaknade kl 4:50. Jag hade inte hört larmet. Packade ihop allt mycket snabbt. Dom var snälla och väntade på mig.
Vandrade uppför till Kearsarge Pass där vandring nedför till Onion Valley börjar. Vi träffade på John från Bakersfield på toppen. Han erbjöd sig att skjutsa oss tre till Independence. Han ändrade sig dock snart och sa att han kunde köra oss hela vägen till Bishop. Mycket generöst då det blir 80 extra miles för honom att köra. Vi lovade att bjuda honom på frukost på Dennys. Dreamcathcer dök nu också upp. Vi skulle då bli fem i Johns lilla bil.
Vi kom fram till parkeringen i Onion Valley och tryckte in oss i Johns bil. Vi fick alla sitta med våra stora ryggsäckar i knät. Jag där fram och dom andra tre i baksätet.
Vi kom fram till Dennys och slukade en mycket stor och god frukost för mycket hungriga hikers. Jag åt kanelpannkakor med glass, Omelett, milkshake, juice och kaffe.
Frank (Dutch oven) & Josha dök upp. Dom har beslutat sig för att flippa till Bridgeport.
Efter frukosten gick vi nedför main Street till Eastside Guesthouse & Bivy. Ett mycket fräscht och hiker friendly ställe.
Jag bokade in mig på ett eget micro room. Dom andra i bunk rooms med 6 bäddar.
På kvällen middag och öl på Mountain Rambler Brewery
Tent site mile 774.7 – 788.5 Bullfrog Lake vandrat 13.8 miles
Vaknade 2:10. Jag, Spartan och Tinkerbell kom iväg kl 3:15 i mörkret med vår pannlampor på. Vandring i snö och det var svårt att se någon led.
Vi kunde se ljuset av pannlampor framför oss. Vandring fram till passet där det var snö mesta biten upp förutom en bit på slutet innan ”ice chute”. Det kändes bra hela vägen upp och att passera ”ice chute” gick fint för alla. Det blev lite kö precis under. Forester Ice chute är en fruktad snöbrant som lutar brant nedåt från berget. Där vill man inte ramla.
Det var skönt att komma upp på toppen där solen lyste och värmde. Forester Pass är högsta punkten på PCT. 4000 m öh
Vi tog oss sedan ned på andra sidan och vandrade länge i snön samt åkte kana.
Tillslut kom vi ner mer i dalen och det blev mer snöfria bitar. Jag nådde fram till en flod. Det fanns en stock som man kunde ta sig över. Den låg högt över den rusande forsen. Dom flesta ungdomarna balanserade över, men det ville inte jag. Jag gick med några andra uppströms men vi hittade inget alternativ.
Nere vid stocken var nu Fireballs och Bibs dom satt ner och ”scootade” över. När dom var över så gjorde jag lika dant.
Jag träffade på Tinkerbell och Spartan. Vandrade med dom resten av dagen. Vi kom fram till en Trail magic av Sherpa mitt i skogen. Där bjöds på grillade ost tortillas, kaffe med Whiskey mm. Dom tog även vårt skräp. Helt otroligt eftersom dom måste bära ut det.
Vi lämnade PCT och tog av på Bullfrog Lake Trail. Där träffade vi en Ranger som kollade våra PCT permits och gav oss info.
När jag kom Bullfrog lake så hittade jag inte Tinkerbell och Spartan. Jag tältade nere vid sjön med Fireballs och Bibs
Tent site mile 769.3 – Tent site mile 774.7 – vandrat 5.4 miles/8.7 km (var något längre för vi fick gå uppströms vid flodpassager)
Kall natt. Vaknade kl 5:41 av att jag stack ut huvudet ur sovsäcken och det var ljust Vi hade sagt att vi skulle starta kl 6 och vandra, så jag fick brått. Jag kom iväg kl 6:30 något efter Tinkerbell och Spartan. Machine tog lite längre tid på sig.
Vid Wallace creek, dagens första vattenpassage, så kom jag dit med ett par. Dom korsade snabbt på en högt liggande stock. Det såg läskigt ut. Jag inväntade Machine. Vi valde två smalare stockar som låg i vattenytan för att korsa. Det gick fint.
Vid Wrigvt creek så fick jag även mitt Trail name av Anita och R2. Jag var aldrig riktig nöjd med Poles. Mitt nya är Whitney. Dom gav mig det för att dom tyckte det var coolt att höra min historia att jag klättrat Whitney 2 ggr med 40 års mellanrum
En hel del vandring genom snö fram till Wright creek där jag korsade genom vattnet tillsammans med Tinkerbell. Spartan valde en plats uppströms som var ännu bättre. Machine föll och hans saker blev blöta. Tinkerbell valde att vända tillbaka och kolla läget med Machine.
Spartan och jag kom fram till Tyndall Creek innan kl 10 och tog oss över ca 0.5 miles uppströms. Vi väntade där på Tinkerbell och Machine. Dom dröjde.
Spartan och jag tog tur att gå ner till tältplatsen och slå upp våra tält. Jag gick först och paxade 3 bra platser. Vi väntade länge. Tillslut kom Tinkerbell. Han sa att han lunchat med Machine men att han ville stanna och torka sina saker.
Vi gick till vår tältplats. Vid 17 tiden gick jag efter floden för att kolla efter Machine. Såg honom på andra sidan kommandes med 3 andra personer.
Jag vinkade upp dom till det bättre stället att vada över. Men nu på kvällen var floden mycket starkare. Dom fick problem. Machine vände tillbaka och kom inte över. En stark kort kille tog sig över snabbt. Han fick gå tillbaka i för att hjälpa Merchant att komma över. Han tog hennes hand och drog. Jag tog hans hand och vi drog upp henne tillsammans. Hon var blöt.
Gick tillbaka till lägret och lagade middag.
Toppbestigning av Mount Whitney – vandrat 12 timmar + 3 miles PCT.
Vaknade av att mitt armbandsur ringde 23:25. Det mesta var redan packat för toppbestigning av Mount Whitney. USAs högsta berg i dom nedre 48 staterna.
Lämnade tält, sovsäck och björnburk tog endast rygga med varma kläder,snacks och en flaska vatten
Vi gav oss iväg kl 24 med pannlampor. Jag och Machine var i täten. Men det måste varit minst 20 – 25 personer på väg upp. Många passerade och man såg pannlampornas ljus. I början var det svårt att hitta leden och sedan kom man ut på dalens snöfält. Men snön var hård och fin att gå på. Tillslut kom vi upp till berget och ledens switchbacks började. Dessa var snötäckta på några ställen, så då fick jag ta fram isyxan och mina micro spikes.
Vid soluppgång så var vi inte ända uppe. Men utsikten var fantastisk.
Eftersom det var 40 år sedan jag senast var på toppen av Whitney, så var det mycket känslosamt för mig. Jag besteg toppen 21 juli 1979 och nu 20 juni 2019. Att nå Whitney har varit mitt stora mål med vandringen och om jag når Kanada så är det en bonus. Jag grät två gånger på toppen av ansträngningen och av känslorna kombinerat.
Uppe på toppen var det mycket kallt. Så vi vände neråt efter ca 30 min. Switchbacksen och snön nerför gick lättare i dagsljus än uppför i mörket. Men den långa platta dalen var mycket jobbigare i den av värmen mjuknande snön.
Jag nådde tältet kl 12 så totalt tog vandringen 12 timmar för mig. Jag var helt slut. Min energinivå var låg. Jag hade endast ätit några snackbars på hela dagen. Jag lagade mat och åt och sov sedan några timmar. Jag trodde inte jag skulle gå något mer denna dag.
När jag vaknade pratade jag med några andra hikers. Dom skulle gå 3-4 miles och tälta längre fram mot några flodpassager, så att dom kan tas så tidigt som möjligt på morgonen innan solen ökar på smältvattenflödet.
Jag fick med mig Machine på att vandra några miles. Jag gick 3 miles tills jag träffade på Tinkerbell och Spartan som slagit upp läger. Jag slog oxå upp mitt tält där.
Machine anslöt något senare. Det blev en kall natt
Tent Site mile 755.2 – Ranger station mile 766.3 – Vandrat 11.1 miles/ 17.9 km + side trail
Kall natt, minusgrader. Frank (Dutch oven) & Joscha + Beastie & Bibs lämnade lägret tidigt. Jag kom iväg vid 7. Machine var inte klar. Han tar alltid tid på sig.
Fin vandring och härligt väder. Jag väntade på Machine vid första river crossing av Whitney river. Ett par passerade över floden på en stock som låg fallen över en sten, så det var högt över vattnet. Såg läskigt ut.
När machine kom så valde vi att korsa floden på en stock som låg i vattenytan. Det gick bra.
Mycket vandring i snö. Kom ned till en dal där jag träffade på Frank (Dutch oven) & Joscha + Beastie & Bibs. Även Machine dök upp lite senare. Vi åt lunch där.
Machine och jag vandrade tillsammans fram till Crabbtree Meadow Ranger station. Jag pratade lite med Rangern om flodpassager, Mount Whitney och Forester pass.
Vi korsade Whitney River och slog läger på campingplatsen. Många andra hikers där. Flera som klättrar Mount Whitney som jag kunde få info av.
Diaz Creek mile 741.7 – Tent Site 755.2 – Vandrat -13.5 miles/ 21.7 km
Började vandra vid 7. Mycket vandring i snö. Jag vandrade med Machine från Hong Kong.
Slog läger redan vid 16. Frank & Josha + Beastie + Bibs var redan där. Lagade mat i solen. Skön dag
Tent site mile 721.8 – Diaz Creek mile 741.7 Vandrat 19.9 miles/ 32 km
Började vandra kl 7 Mycket uppför. Gick segt. Dåligt väder på em. Gick in till Diaz creek Campground. Många PCT hikers campade där men ingen jag kände. Vilket var trist
Slog upp tältet i regnet. Lagade mat i tältet. Kände mig lite nere och hade hemlängtan. Vandrar nu utan någon jag känner och dåligt väder. Ingen bra dag på PCT
Thru Hike Journal - CDT2023 - PCT2019 - Thomas "Whitney" Vincent 